Kom ihåg när du tittar på avkommebedömningarna på tjurarna att dottergrupperna är små (speciellt på Alebäckstjurarna) vilket innebär att avelsvärdena ganska snabbt kan förändras både uppåt och nedåt.

Vi kan i dagsläget inte redogöra för hur mycket bedömningssystemet som används (”djurmodellen” som tar hänsyn till släktingars avelsvärde), påverkar tjurarnas index. Varje index innehåller mer än 10000 ekvationer. Enligt uppgift får en genomsnittslig fjällrastjurtjur en påverkan av indexet motsvarande 20 döttrar via sin härstamning. Eftersom vi sett att äldre härstamningar generellt ger låga värden in i indexet kan man anta att äldre tjurar missgynnas en aning, desto mer ju färre döttrar de har eftersom då härstamningen har en större del av indexvärdet.

Eftersom fjällrastjurarna dessutom bedöms gentemot korsningstjurarna inom SKB-aveln så missgynnas de ytterligare och det är rimligt att anta att en medelfjällrastjur har ett mjölkindex på ca 93-95. Det vill säga en fjällrastjur med ett MIN på 100 i listorna skulle antagligen ha ett MIN på c:a 105-106, om han bara var bedömd mot andra fjällrastjurar.