På stämman 2016 beslutade vi att lämna gruppavelssystemet för att försöka konsolidera och ytterligare förbättra de ur mjölkkvalitet så viktiga kaseinerna. Ska vi vara ärliga så är det inte lätt för oss att lyckas komma åt nåt speciellt håll med aveln när koantalet är så lågt. Vi kan inte öka avkastningen på rasen som helhet utan får vara nöjda med en bibehållen avkastning. Likadant är det med de exteriöra egenskaperna. Visst strävar vi efter bättre juver men om man kan ta fram och bedöma två till fyra nya tjurar per år via viking G så förstår var och en att då blir det inte två till fyra nya tjurar med toppegenskaper på juver som skulle behövas varje år under tio år för att påverka populationen. Så vi får acceptera spelets regler och göra det bästa vi kan.
Det viktigaste är att vi som djurägare försöker vara rädda om fjällkor som vi i vår drift upplever är bra och föröka dem med så kloka parningar vi kan. Då kan du som enskild djurägare nå betydligt över rasens medel med din besättning och därmed hjälpa rasen på sikt. I en liten population så blir korna, de hållbara, funktionella, friska korna med efter omständigheterna bra produktion de värdefullaste djuren. I all annan modern avel räknas kvigorna som de värdefullaste avelsdjuren eftersom man räknar med att där har man hunnit längst avelsmässigt, en ung Holsteinkviga är genetiskt bättre än en gammal Holsteinko enligt nutidens tänk.
Naturligtvis är varje fjällraskviga viktig även för oss, men av andra skäl, vi har osäkert bedömda avelstjurar som ger osäkravärden till sina döttrar. För oss blir det därför viktigt att testa varje kviga som föds för att den vägen behålla de bästa djuren i produktion. Speciellt viktigt blir det om vi vill kunna höja juverstandarden i besättningen och på sikt även kunna hjälpa rasen i den riktningen. Kort sagt så måste en fjällkobonde vara mer noggrann och ha ett längre perspektiv än en som kan välja och vraka bland hundratals bedömda tjurar av tex Holstein.
Det som är attraktivt med att förbättra kaseinerna är att då vet vi att oavsett om tjuren får 90 eller 110 i mjölkindex så kommer mjölken som kon producerar att ha en bra kvalitet med ett högt utbyte. Vi vinner mark oavsett allt annat. En tjur med bra kaseiner i dubbel uppsättning kommer alltid att nedärva dem till sin avkomma. Så vi kan alltså den vägen öka värdet på mjölken utan att mängden måste öka, vilket är väldigt rätt med tanke på en klimatsmart matproduktion. Men ska vi kunna göra urvalet på kaseinerna utan att tappa annat så måste vi kunna jämföra tjurkalvarna mot varandra kaseinmässigt, härstamningsmässigt och produktionsmässigt och då måste vi hjälpas åt att styra upp det en aning så att avelskommittén kan göra rätt val!
Som det nu är och egentligen har varit de senaste åren så vet avelskommittén inte vilka parningar som är gjorda ute på gårdarna. Det är endast i undantagsfall som de kontaktas och parningar diskuteras i förväg, det är heller inte alltid lätt att veta vilken parning som ska rekommenderas eftersom de inte vet vilka andra som är gjorda. Sen ska parningen lyckas och det ska bli en tjurkalv som ska rapporteras till Viking för att de ska få komma in i diskussionen en gång till. Problemet är det att de inte har en aning om den inrapporterade kalven är den intressantaste för inköp. Det är naturligtvis ingen som vet vad som ska födas det tillhör spelets regler att vi inte vet vad framtiden bär i sitt sköte, men det krånglar till det för oss när vi har så få möjligheter att köpa in kalvar. Vi får inte köpa in 15 stycken och sen välja ut 3 som ska sättas in i användning. Det är omöjligt veta om den kalv som ska diskuteras är den mest intressanta eller om det nästa månad kommer en som är väsentligt mer intressant härstamningsmässigt och avkastningsmässigt. Så vi måste göra något för att kunna hjälpa avelskommittén att göra bästa möjliga val bland kalvarna.
Hur gör vi då det?
Det enklaste och i praktiken effektivaste sättet vi kan använda för att alla hjälpas åt, är att vi alla använder samma tjurfader på de tänkbara tjurmödrarna under fyramånadersperioder. Vi har följande scenario för framtagandet av tjurkalvar till Viking.
Av de drygt 800 korna i kontroll i ras 41 och 3 är antagligen drygt 600 så renrasiga att de kan räknas som fjällkor. 10-20% av det antalet är ungefär 60-120 kor per år som kan gå som tjurmödrar.
Delar vi in året i tre perioder om fyra månader och alla använder samma tjurfader på tjurmoderämnena under den perioden så får vi i genomsnitt 20-40 kor dräktiga med samma tjurfader per period. Några blir inte dräktiga och några går bort under dräktighetstiden, men vi räknar i exemplet med att vi för varje fyramånadersperiod och tjurfader får fram ca 10-15 tjurkalvar efter samma tjurfader att välja av.
Vi börjar med att den första maj 2016 starta tjurfadersemineringarna med 6856 Fred och kör med honom till 31 augusti 2016. Sen tar vi 1283 Gandalf och använder honom från första september 2016 till sista december 2016.
Då kommer det att under perioden första februari 2017 och tionde juni 2017 födas mellan 10-15 tjurkalvar efter 6856 Fred som är intressanta ur avelssynpunkt. När du som djurägare får en sådan kontaktar du avelskommitténs sammankallande Robert Eklundh som skickar ut ett brev till dig med instruktioner om hur du ska ta hårprov på dem och med ett returbrev tillbaka till honom. Robert Eklundh håller i insamlandet av proverna och när perioden för 6856 Fred är slut i mitten på juni 2017 skickar han in dem till ett lab för kaseintest. Då kan vi få en samlad bild av kaseinanlagen och övriga anlag på tjurkalvarna och göra ett så informerat och klokt inköp som möjligt efter 6856 Fred.
Naturligtvis finns det element av att ”hur man än vänder sig har man ändan bak”, inget system är perfekt. Har du en tjurmoder som råkar vara efter 6856 Fred som ska semineras under perioden första maj 2016 till sista augusti 2016 så är det en sådan. Då får du endera seminera henne med en annan tjur och strunta i att ha henne som tjurmoder denna sväng. Eftersom 6856 Fred antagligen inte kommer att komma upp som tjurfader fler gånger åtminstone de närmaste åren så kommer alla Freddöttrar att kunna vara med som tjurmödrar framåt i tiden. Alternativt chansar du och väntar med att seminera henne till perioden för 1283 Gandalf börjar och är med på den omgången. Valet är ditt.
För att detta system ska fungera och bli så demokratiskt som möjligt krävs det att vi till tjurfäder använder bra tjurar ur kaseinsynpunkt och att dessa har så stort spermalager att det går att köra ut dem allmänt. Vi får väl se men nånstans runt 200-300 doser per tjurfaderperiod borde gå åt för dessa semineringar. Vilket gör att tjuren i fråga måste ha minst 400-500 doser i lager för att kunna gå som allmän tjurfader. När vi kört nåt år ser vi om de beräkningarnma stämmer och kan i så fall justera tjururvalet efter det. Men tanken med att inte välja ut en tjurfader med begränsat spermalager är just att alla djurägare ska kunna få tag på sperma och vara med på lika villkor och vi inte ska missa bra kor.
Vi måste välja ut tjurfäder minst ett år i förväg och kommunicera detta löpande i tidningen och på hemsidan samt helst i Husdjur så att alla djurägare kan beställa hem sperma i tid och vara med och dra sin del av ”avelslasset”.
Vi kommer under hela tiden att behöva hantera enstaka parningar efter bra kor och tjurar utan stort spermalager. Jag vet tillexempel att det finns ett par djurägare som har ett privat lager av 6787 Laro som är en av rasens genom tiderna bästa tjurar. Naturligtvis kan det bli aktuellt att ta in en son efter sådana parningar, likaväl som någon äldre tjurfader kan bli aktuell med någon son på Viking. Men de får vara enstaka undantag från det system som vi använder. Vi kan även hamna i det läget att vi inte får in någon nog intressant kalv efter en nominerad tjurfader och då kan eventuellt en kalv köpas in efter en annan parning och man får köra om tjuren som tjurfader under en kommande period. Vi ska försöka ha en struktur som ger stadga åt aveln men vi får för den skull inte låta bli att vara flexibel när den chansen bjuds. Det kan naturligtvis även bli så att vi inte kan välja ut en enskild kalv utan försöker få Viking att ta in två efter samma tjur om de är extra intressanta. Allt kommer ju att bero på vilka kalverbjudanden vi får inskickat.
Vi vet heller inte idag när nästa Alebäckssamling kommer att ske men det är självklart aktuellt att producera tjurar med inriktning på mer udda/unika härstamningar för användande i de samlingarna. Vi får även komma ihåg att en bra ko efter en egen tjur är attraktiv som tjurmoder, speciellt om tjurfadern är en ”vanlig” tjur härstamningsmässigt typ 6856 Fred. Är kons fader en tjur som det inte finns samlat sperma efter så hjälper det till mycket i att hålla nere inavelsgraden på en låg nivå speciellt när vi nu prövar att lämna gruppavelssystemet.
Håll utkik efter vilken tjur som gäller som tjurfader för de kommande perioderna om fyra månader. Detta kommer numer att alltid stå på en sida i tidningen samt på hemsidan. Beställ hem sperma efter dem så du har den tillgänglig när perioden börjar.
Kolla upp att dina bra djur har två äggstockar (seminör eller veterinär) och låt den som gör undersökningen skriva ut ett intyg. Alternativt låt dem skriva det på kokortet och kopiera av det och skicka in det som hypunderlag, då ser vi härstamningen på kon direkt. Oavsett kaseiner så måste modern till kalven ha två normala äggstockar, och kalven ha två normala testiklar.
När kalven är född så meddela Robert Eklundh att du fått en kalv efter en aktuell tjurfader. Han skickar dig ett brev med instruktioner och du skickar tillbaka hårprov till honom. Då har du som djurägare gjort allt som du kan för att vi som fjällkoägare ska kunna hjälpas åt att göra det bästa möjliga av våran lilla men ack så goda ras!
Är du osäker om din ko ”duger” som tjurmoder så fria hellre än fäll henne. Seminera med den uttagna tjurfadern och meddela avelskommittén när tjurkalven är född så får de ett större underlag att välja bland och kan göra ett bättre val.
Har du frågor kring detta så ring Robert Nilsson 070-6632192 eller Robert Eklundh 070-3177351