När ska jag kolla om Fjällros har hypoplasi?

Det har kommit in önskemål om att förtydliga när det är enklast att kontrollera äggstockarna på djuren för att veta om de är normalt utvecklade.

Att kontrollera äggstockarna är enklast någon månad efter kalvningen fram till att kon semineras. Kvigor kan man kontrollera från c:a 1 års ålder, är de småväxta kan man vänta tills de är 15 månader. En alldeles nykalvad ko är inte lämplig att känna på eftersom äggstockarna fortfarande är inaktiva efter kalvningen. Kon har ju inte brunstat under dräktigheten så äggstockarna är i viloläge då. Ofta börjar kon brunsta med den ena äggstocken så man kan behöva känna en gång till för att kunna bedöma om båda äggstockarna är normala.

En underutveck-lad äggstock känns ibland tunn, spolformad och fast, andra gånger känns den platt och mjuk. Det som förenar dem är att det aldrig känns några äggblåsor eller gulkroppar på dem. Undersöks äggstocken flera gånger känns den alltid likadan. En god rutin är att göra anteckningar om äggstockarna på de djur som undersöks och speciellt om något känns konstigt. Kontrollera sedan om det ändrat sig till nästa gång. Det finns ytterligare över-gångsformer från partiellt hypoplastisk till en helt normal äggstock och det är bara en erfaren seminveterinär eller en husdjurstekniker som kan säga vad som är vad i det fallet.

Är djuret enkelsidigt hypo-plastiskt är det av någon anledning nästan alltid på vänster sida. Det är också ytterst sällsynt att djur med färgade sidor har köns-körtelhypoplasi.

Där är det lättare att se eftersom det oftast syns på utsidan. Det enda som är lurigt med tjurarna är om man har otur och får en dubbelt partiellt hypoplastisk tjur, eftersom båda testiklarna då finns och är lika stora. Vid en hastigt titt ser det normalt ut. Har man turen att ha en annan lika gammal tjur kan man jämföra testikelstorleken och då syns det att en sådan tjur har mindre testiklar än en normalt utvecklad tjur. Tyvärr kan man få djur dräktiga med en dubbelt partiellt hypoplastisk tjur, eftersom den producerar en liten mängd normal sperma, men dräktigheten är sämre efter en sådan tjur. Ta därför för vana att vara misstänksam mot en tjur som har dålig dräktighetsprocent efter sig. Slakta bort en sådan och byt tjur om det inte är uppenbart att det är något annat miljöfel eller utfodringsfel som orsakat dräktighetsstörningen.

Tycker du det är tjorvigt så läs kapitlet om könskörtelhypoplasin i boken du fick och ring till någon av oss i avelskommittén, vi förklarar gärna ytterligare om det är något du undrar över.

Robert Nilsson

Här finns en blankett där en husdjurstekniker eller veterinär kan intyga att ditt djur inte har könskörtelhypoplasi: Hypoplasiintyg

Vill ni läsa mer om könskörtelhypoplasi så finns här ett utdrag ur boken "Fjällkon - historik, avel och framtid":  Kapitel 9 - Könskörtelhypoplasi