För att underlätta stambokföringen, som är ett viktigt instrument i avelsarbetet, föreslår vi följande:

När du får hem husdjurstekniker eller veterinär ska du ta för vana att låta dem känna efter om kon/kvigan har två normalt utvecklade äggstockar. Detta görs lämpligast ca 1-3 månader efter kalvning och innan ny dräktighet på ko, eller innan första betäckning eller seminering från c:a 12 månaders ålder på en kviga. Det är viktigt att veta om kon/kvigan är juste oavsett om hon vid ett senare tillfälle ska stambokföras eller ej. Framkommer det att allt inte står rätt till anteckna problemet och kontrollera en gång till lite senare. Ibland kan en äggstock vara i viloläge/inaktiv, det kan vara svårt att avgöra om den är normalt utvecklad vid första försöket. Låt massera den och kontrollera den på nytt efter ett par veckor. Är avvikelsen kvar är det bästa för rasen att slakta djuret. Framförallt använd det inte i avel! Har du en mindre besättning med få veterinärbesök eller koncentrerad kalvning är det god ide att bara ta ut husdjurstekniker eller veterinär ungefär 2 månader efter kalvning innan ny dräktighet påbörjats, kontrollera då samtliga möjliga djur. Skriv ut föreningens intygsmall så att när du låter undersöka dina djur löpande kan låta husdjursteknikern eller veterinären fylla i de djur som är undersökta. Gör en notering på kokortet att djuret är undersökt och resultatet av undersökningen eller ha intyget i seminpärmen tillsammans med kokortet.

Gå med i individavel så att dina förstakalvare kommer med i avelsunderlaget för bedömning av döttrarnas exteriör på avelstjurarna. Detta är bland de viktigaste insatser som vi som vanliga bönder kan göra för rasen. Passa på, när de avelsansvariga som sköter detta är på besök, att exteriörbedöma de kor som fått 2 kalvar eller fler som du vill använda i ditt eget avelsarbete. OBS! Vill du spara en tjur efter kon kom då ihåg att DNA-typa kon så hon är klar att bli tjurmoder. Det går inte att stamboksföra en ko förrän hon fått två kalvar och exteriörprotokollet ska vara gjort efter hennes andra kalv eller senare. Du kan däremot DNA-typa djuret från mycket ung ålder.

Tjurar som ska stambokföras bör ha en stambokförd moder, men ett absolut minimikrav är att det finns ett hypoplasi-intyg på modern. Naturligtvis ska även tjuren i fråga ha två lika stora normalt utvecklade testiklar. Du ska även ta ett DNA-prov som visar att härstamningen är verifierad. Det innebär att både tjurens far och mor måste vara DNA-typade. Samtliga det senaste decenniets semintjurar och Alebäckstjurar är DNA-typade, är fadern en semintjur är det alltså bara att komma ihåg att DNA-typa modern. Ditt lokala Växa-kontor (gamla husdjursföreningen) kan hjälpa dig med det när de kommer och seminerar eller dräktighetsundersöker hos dig.